Djupdykning i Bolagsverkets arkiv

Se vad som kan hända en helt vanlig arbetsdag för Eivoras dataanalytiker när vi förlorar oss i Bolagsverkets enorma datamängd.

Philip Gustafsson

3 min läsning

I mitt arbete med datakvalitetsanalys på Eivora innebär det att dagligen hantera en ström av olika handlingar, protokoll och dokument. Alla är fyllda med information som måste noggrant granskas och annoteras, inget får lämnas åt slumpen.

Döm av min förvåning när plötsligt ett dokument från 1913 dyker upp. Bolagsverket hade verkligen spänt bågen och skickat med handlingar från tidigt 1900-tal. För en gångs skull blev det lite trevlig läsning bland meningar som ”...hvilka äro svenska undersåtar”, som i äldre språkbruk används synonymt med medborgare.

Jag var fast besluten om att utvinna någon form av data. Det visade sig emellertid att dokumentets ålder i sig var problemet. Trots att Eivora redan hanterar 10000-tals ägarlistor finns det tyvärr just nu ingen lösning för att hantera svenska bolag utan organisationsnummer.

När uppfanns organisationsnumret undrar ni då? Jo hörni, det börjar närma sig 50-årsjubilieum. Före det hade man ingen norm för hur man skulle hantera företagsidentifiering, även om motsvarigheter förekom. Visste ni förresten att ett organisationsnummer, precis som ett personnummer kontrolleras med Luhn-algoritmen.

Nej nu svävade jag iväg. Tillbaka till den aldrig sinande strömmen av dokument. Vi ger oss inte förrän vi kartlagt alla svenska bolag. (Efter 1975)

Bild till blogginlägg, dokument från 1913.png

Intresserad av fler bolag?

Få tillgång till alla ägarlistor för alla svenska bolag.